Jag är ganska nostalgisk av mig. Jag gillar gamla saker som får mig att känna mig trygg. Saker som jag känner igen. När jag var liten var jag livrädd för det där jäkla ryamattan med ett kattmotiv som hängde över Kurts gamla soffa. Jag har inte sett den på tio år, men jag kan inte sluta tänka på den.

Det slutade med att jag målade en egen.

På byrån finns nu Kurts gamla katt, gammelfarfars jordglob och ett foto på min farfar. Tavlan kommer så småningom att hängas upp på jobb.